Det har nu gått en vecka av mitt flyt som dom kallar det för. Flyt är när du i princip bara dricker, ingen fast föda i huvudtaget. Detta är svårare än du kan tro.

Tre till fyra dagar helvete! Dom här dagarna är jobbigast. Du har abstinens så det dånar om det. Man vill tugga på något, men det kan du ju inte. Kroppen sätter sig dessutom i ett slags svältläge och låter av bara fan. Det är inget roligt för dom enda tankarna du har i skallen är MAT. Vad som helst, så länge du får tugga på något. Gurka är ju något jag får äta (det enda) och den fungerar si-så-där. Just nu hatar jag gurka över allt annat i världen. Under mina dagar var Neo hemma, som skulle ha mat som vanligt. Det var sjukt svårt. Bara lukten gjorde mig helt galen. Neo stöttade mig helt underbart. Finaste killen i hela världen <3

Efter dom tre till fyra dagarna lugnar ner det ner sig. Man lär sig att lyssna på kroppens signaler. För min del dricker jag mycket vatten och känner jag en extrem hunger tar jag en varma koppen. Dom där små bitarna som kommer med koppen tuggar jag extra mycket på. Gud så goda dom är :D

I onsdags kom Olivia hem. Om det är något jag försöker lära mig och måste lära mig är att stå emot impulsen att "fuska" om hon exempelvis sitter här och käkar en macka. Ibland är detta helt sjukt. Jag känner lukter så otroligt mycket tydligare än tidigare. Olivia tog en mjukmacka med skinka. Jag kände lukten av skinkan och brödet trots att jag satt i den andra soffan utan problem.

Även finaste Olivia stöttar mig också genom att fråga om hon skall äta i ett annat rum. Säger så klart att det skall hon inte göra. Jag måste lära mig hantera impulserna. Det är svårt, men det blir också faktiskt lättare dag för dag.

Jag känner också en helt ny energi när jag är ute och går med hundarna. Ibland får jag bara lust att börja springa, vilket jag inte ska göra. Jag väger fortfarande en hel del, och jag måste vara rädd om knäskålarna. Dock hindrar det mig inte från att gå i rask takt, vilket jag gör. Jag behöver inte heller ta något snabb verkade insulin längre. Allt jag gör är att ta mitt långtidsverkade insulin. Innan dieten tog jag 72 enheter och låg trots detta väldigt högt. Nu har jag gått gå ner till 60 enheter och jag har alltid en dipp på morgonen och måste ta druvsocker för att komma upp i sängen.

Så, vad händer annars i den kommande vecken? På onsdag åker jag till Sunderbyn för att träffa min dietist. I övrigt blir det nog att dricka, dricka, dricka som vanligt.

Den stora frågan ni kanske funderar på är hur mycket jag gått ner? Well, jag har gått ner drygt 6 kg. Känns givetvis underbart även om jag inte ser vart jag har gått ner. Hjärnan kanske har krympt xD